Det är nog flera med mig som tycker att gråa hårstrån är charmigt på andra och när man börjar hitta en, två, tre på sig själv som man kan rycka bort är det fortfarande okej. Men när det blir så mycket att man inte längre kan rycka bort utan att nästan bli hårlös på kuppen är det inte okej längre och paniken kommer krypande sakta men säkert.
Varför är det så, varför är det så ”farligt” att få grå hårstrån? Är det att vi börjar känna oss gamla?! Eller är det att man tycker att personligheten sitter i ens hårfärg. Jag måste nog erkänna att båda påståendena stämmer in på mig. Jag vill ha kvar min hårfärg för det är jag och jag vill inte att andra ska tänka ”Åh, vad gammal hon har blivit, hon kanske går i pension snart”.
För killar och män tycks det bara vara ett plus att bli grå, grå tinningars charm som det så vacker kallas om man är av det manliga könet. Men det finns nog också många män som absolut inte gillar det, tror också att det är mer tabu för män att färga håret, att de kan betraktas som fjolliga. Och varför är det så, varför ska inte män få färga håret, när vi kvinnor gör det utan att någon reagerar och tycker det är konstigt (det är nog mer oacceptabelt om man inte gör det)?!
Jag försöker dölja detta genom att bleka slingor och göra toningar, men de små vita lyser igenom eller syns när utväxten har blivit för lång. Och de har en tendens att leva sitt lilla egna liv genom att stå givakt rätt upp eller krulla ihop sig så det ser ut som man har en ryamatta på huvudet. Och vem har råd att springa till frissan var 4:e vecka (som man skulle behöva för att inte avslöja sin lilla hemlighet) eller är så händig att man kan fixa utväxten hemma?!
Men det finns inte så många val man kan göra, antingen låter man det vara som det är och leva med det eller så är det färgning som gäller.
Men varför är det så, varför blir vi grå?
Först och främst är det ärftliga faktorer som påverkar när vi bli gråhåriga och hur snabbt vi blir det. Håret dör inte bara för att det är grått, pigmentet i hårsäcken försvinner mer och mer på grund av att pigmentcellerna slutar att producera melanin och blir då därför vitt. Några få människor kan ha turen att återfå produceringen av melanin igen och få tillbaka sin hårfärg, men ingen vet inte riktigt varför och hur det funkar. Jag kan hålla med om att det finns bättre saker att forska om än uppkomsten av grått hår, det är ju faktiskt inte något farligt även om det inte är något man längtar efter.
Ungefär hälften av alla 50-åringar får grått hår. Vissa kan få gråa hårstrån redan i tonåren, medan andra får det i 60 årsåldern. Hårdbantning kan vara en annan orsak till gråa hårstrån.
Att vi färgar håret är dock inget nytt påfund, redan för tusentals år sedan har greker, romare och egypter och andra kulturer färgat sitt gråa hår. Men vem vet; man kanske får rikligt med auktoritet och pondus som gråhårig?!? Nä, det påståendet gäller nog bara överviktiga och gråhåriga män. Jag tror nog inte att man får hetsa upp sig för mycket för då kanske de små förökar sig i en hiskelig takt och alla blir vi ju grå förr eller senare…
Och jag väljer nog senare och fortsätter med mina besök till frissan ett tag till…
